hej mina arton läsare

när jag letar efter kontaktutag, så letar jag alltid under bord/soffor/stolar. Idag slog det mig, att ibland dessa står dom på de mest otippade ställen, och ändå kollar jag under. Dvs fristående, eller mot en stenvägg. Jag kan ibland leta mig irriterad efter den, även om jag vet att den inte existerar.

Bord, soffor och stolar is the DEVIL.

känslan

idag hade jag känslan att jag mest var ivägen för folk, att jag var personen folk suckar åt när man kommer och sätter sig vid matbordet i bamba. Känslan av att varje ord jag sa bara studsade av människan, och det enda som stannade kvar, resulterade till en trött suck riktat mot mig.

När väl detta sker, så vill jag inte ta det personligt, utan jag försöker mer komma överfund med vad för känsla i mig som gör att jag känner såhär. Det är mer eller mindre omöjligt att förklara, precis som kärlek. Men det är som att varje ord jag säger, kommer från min mun utan tyngd och mening (utan mening sker i snitt ca en miljon gånger om dagen, men nu drabbas jag), och genom att försöka återupprätta det trötta jag precis sagt, så pratar jag mer för att hoppas att någon gång kommer jag förbi denna vägg av trötthet. Detta hjälper givetvis inte och det jag egentligen borde göra är att vara tyst och vänta in sömnen.

Denna känslan är så konstig, för den händer bara. Och vad är det som gör den? Det kanske är såpass att folk är trötta på mig, vilket inte förvånar mig, då jag gick med tävlingen; "den som snackar mest vinner" när jag föddes.
Sen finns möjligheten att det inte är så, och det är där jag är förvirrad. Att vara uppfylld med en övertygelse så stark att den skapar illussionen att jag är jobbig, att varje ord jag säger helt plötsligt tappar tyngd. När jag säger tyngd, så är det så jag känner när jag säger någonting, varje ord har en vikt i munnen, vissa har mindre och vissa har mer. Ju tyngre ordet väger, ju mer vet jag att jag sagt något bra och vettigt.


underlig känsla och omöjlig att förklara. Speciellt nu när jag sitter på sängkanten och försöker återminnas hur exakt det var jag kände. Det är lite som när man drömmer ni vet, man vet vad man drömt fast du kan inte säga det, helt totalt omöjligt. (vilket kan vara det vidrigaste som finns)


jag går lägger mig och låter känslan stanna kvar i sängen imorgon, när jag går till frukosten.

hej mina två läsare

jag brukar gilla när bilarna åker förbi, och en färsk vind kommer blåsandes lite efter lixom. jag vill dock säga att det inte uppskattas lika mycket nu när det är -312 och vinden är isbitar som är där för att döda all din synliga hud.

makt

något vi alla på ett eller annat sätt vill ha, makt. Vare sig det är över oss själva, eller över något/någon annan. Man undviker också helst att någon annan ska ha makt över dig. Ta förexempel att du fyllt 18, nu lossar äntligen dina bojor som dina föräldrar så hårt har haft kring dig, och du kan nu göra vad du vill.(utifrån ditt eget omdöme) Ni förstår hur jag tänker, även om säkert din uppväxt inte alls var så.

I våran värld idag kretsar allting runt makt, samhällsmässigt i vilket fall. Pengar, politik, elektronik!, ja ni förstår. Allt detta ser jag oviktigt (möjligen elektronik - pcvsmac). Men den makt jag anser vara värst, är den som finns i ett förhållande, mellan dig och din älskade. Makt som kan vara så brutal om man missbrukar den. Den makt som påverkar dig själv eller någon annan mer än någonting. Detta ord är väldigt tråkigt att använda i något så fint som ett förhållande, men det kan finnas där och då är det inte rätt.

Du har sådan makt över den andra människan, på samma sätt som den har makt över dig, tragiska är ju bara vem som lyckas använda den först. Hur du utan tanke, kan påverka den andra parten så kraftigt att den kan gå sönder, eller att få personen att vilja gå sönder. När man fått någon man älskar att känna så, vill man bara göra samma sak.


När väl detta sker, det är då maktspelet kommer in, vare sig du vill eller inte. För din handling gör ju att någon hamnar i något sorts överläge, respektive underläge. Detta får inte existera, för det är det här som tar bort den egentliga innebörden av vad kärlek är. Den ska ju vara vilkorslös och egentligen bara vara, lixom existera på ett sätt som bara personerna i fråga vet hur, om ens det.

Makt är inte något jag gillar uppleva, för jag kan inte hantera det. det slår sig inte förrän slaget verkligen kommer heller. jag vill vara utan det, totalt. Jag vill vara maktlös helt enkelt.

huvudkudde

min huvudkudde ger mig huvudvärk, det är min teori iallafall. antingen det eller så är det mina få timmar sömn jag tar mig på nätterna. eller så är det helt enkelt bara paradise hotel XL.

hej mina tjugo läsare

jag försöker komma på något vettigt att skriva. men onödigt att pressa fram något, jag är ju ute efter kvalité! Jag skulle vilja se mig som SVT1 eller SVT2. Där ibland det program som går är riktigt tråkiga. Men när det väl händer, så händer det, och ett grymt program helt utan reklam infaller!

jag hoppas bara att något av det jag skrivit varit ett sådant program. om inte, så kommer det.

gott nytt år.

Imorse påväg hem från kvällens bravader, så hamnade jag med en skön busschaufför som gjorde min morgon mycket lättare för mig att genomgå. Varje gång den fina kvinnorösten som berättar vilken hållplats som komma skall, upprepade han det. Detta fick mig att tänka på ett helt fantastiskt underbart klipp på youtube. (God bless youtube)

Mina damer och herrar, jag ger er; Snickeriet - Bröllopet.

http://www.youtube.com/watch?v=HiPDkfH9ubQ

RSS 2.0